En febrig vecka

Ja ni undrar väl var vi har tagit vägen. Inte så konstigt. Jag och Vera har legat i feber och varit förkylda i en vecka nu. Nu är Vera mycket bättre och har ingen feber men min vill inte ge sig helt. Men snart ska jag nog vara uppe på benen igen. Idag är första dagen den här veckan jag varit "ledig" från Vera och kunnat vila och sova mkt och det hjälper sitt till. Så just nu är jag oerhört tacksam att vi bor hos mina föräldrar och kan få hjälp med lilla gumman.

Så hur går det med huset då. Jo Gösta kom ner igår för att hjälpa Markus att sätta upp gipsskivor. Jag har ju inte varit därute på en vecka nu så det ser väldigt annorlunda ut mot vad jag är van vid. Inte alls samma fjällstugekänsla som det varit, och tantlukten har tack och lov också börjat försvinna. Förra helgen var Isa och Gösta också förbi här på vägen hem från Kreta, de flög via Arlanda och passade på att stanna här en natt för att hjälpa oss lite. Det var skönt. Speciellt som jag satt fast här hemma merd en febrig och hängig dotter. Min svåger Mattias avslöjade också för några veckor sedan att han kunde klippa fruktträd så förra lördagen tog han sig an våra äppelträd och det blev en otrolig skillnad. Tomten ser ännu större ut. Men jag har ju som sagt inte sett det i verkligheten än. Markus har lovat att han ska lägga in kort här på bloggen och jag ska påminna honom ikväll, om han nu orkar efter en slitig dag.

Det börjar i alla fall dra ihop sig med köket nu. Köksinredningen kommer vecka 45 så vi har bara nästa vecka på oss att få iordning. Bra med lite press! :-) Men vi har nog hunnit så långt som vi ska så det ska nog gå bra.

Nu måste jag gå och äta lite. Ni får ursäkta om det blev lite osammanhängande, felstavat och rörigt, jag får skylla på feberyra i så fall.... :-)