I valet o kvalet

Nu var det väldans längesen jag uppdaterade. Grejen är den att ja tänker på bloggen flera gånger om dagen men istället för en glädje har det nästan blivit en press att hela tiden uppdatera och lägga upp bilder. Jag tycker själv att det är jättekul att titta på andra kompisars bloggar som uppdateras väldigt ofta. Men nu har jag fått inse att just nu är livet lite annorlunda för oss och jag har inte den tid jag skulle vilja för att hinna med detta. Men här kommer i alla fall en sista uppdatering om vad som händer hos oss just nu och hur sommaren varit. :-)

Sommaren började med att jag och barnen följde med pappa och mamma till Öland en vecka. Vi hyrde en stuga i Sandvik, ett helt underbart ställe. Vi hade en såååå skön vecka. Det gick jättebra för mig att ha barnen lite mer själv även om pappa och mamma hjälpte mig väldigt mycket och samtidigt var det bra att M kunde passa på att jobba en massa och göra lite småfix på huset. Svärfar kom ner o hjälpte M med husgrejerna så när vi väl kom hem från semestern så hade vi ny ytterdörr, glas med tapet bakom diskbänken och målad murstock. SÅÅÅÅ fint blev det!!! :-)

Efter en vecka på Öland kom M ner och vi var kvar ett par dar innan vi drog vidare till Västkusten och Frillesås. Där hann vi med både 2 besök till Ullared och en massa annat kul. :-) Vi kvar ungefär en vecka och sen bar det hem till Uppsala igen för att hjälpa till med brudbuketter. Mamma har haft otroligt mycket bröllop nu i sommar med i genomsnitt 3 bröllop/helg. O då ska man tänka på att det inte bara är brudbuketter utan varje brudpar har ju oftast 2-3 corsage + näbbar och tärnor. Så det har minst sagt varit mycket att göra, men otroligt roligt. :-)

Den stora grejen och omställningen som hänt nu i höst är att Vera börjat förskolan, "Lammungarna" för 4-åringar. Oj, vad konstigt det kändes att släppa iväg henne. Men det har gått bra förutom några små tårar och hon stortrivs verkligen. Från och med september har vi även provat att skriva ner min sjukskrivning så jag ska va själv 10 timmar/vecka. Känns skönt och bra o väldigt annorlunda. Detta är faktiskt en av de största anledningarna till att jag känner att jag behöver pausa i bloggandet så jag kan släppa tankarna på det o koncentrera mig på att kunna börja va själv med Wiford. Det är sååååå mysigt att äntligen kunna va lite själv med lilla gubben som nu i och för sig inte är så liten längre. :-) Det går nog inte att förstå känslan för er som är vana att alltid kunna bära runt på era barn och sköta allt hemma. Att bara kunna va hemma ett par timmar i taget själv med Wilford är en jättestor omställning för mig och det känns lite overkligt faktiskt. Jag har ju knappt bytt en blöja och han är 15 månader! :-) Men dete är väl inte den sak som jag saknat mest precis. :-)

Ja...det här var väl ungefär vad jag ville säga nu så får vi se när vi ses igen. En annan sak som oxå känns rätt spännande är att jag faktiskt har blivit sugen på att börja plugga till socionom så småningom, bli typ kurator eller nåt liknande. Men mer om det någon annan gång. :-)

Stor kram!!